Doftminne

Jag kramar en varm tvättsvamp och bubblor rinner i sliriga gångar nerför garageuppfarten till brunnen bakom hörnet. Det luktar vått och såpa. Jag drar med pekfingret på den glänsande blåa lacken. Det känns lent, skönt och lite kyligt. Solen skiner alldeles lagom och träden viskar till varandra.

Grannens barn cyklar förbi i rosa och blåa hjälmar och skriker ut sin glädje. Trots att det är för kallt tar jag av mig fleecetröjan och känner små solstrålar värma mina axlar. När det blir för kallt stoppar jag händerna i den röda hinkens kokheta vatten.

Jag halar ut den grova, lite slemmiga slangen och vrider igång vattnet. Det studsar på den gnistrande kroppen, små droppar vänder håll och fuktar mitt linne. Känslan av ren tillfredsställelse infinner sig.

Dofter av såpa och blöt asfalt hänger kvar i luften - ångor av nytvättad bil.

Precis så luktar det utanför mitt hus idag.