Hopp, hopp, hopp

Agnes var extremt ledsen i går och vem kan klandra henne? Hennes favoritkusin skulle ju lämna ön dagen därpå. Hon bad mig på sina bara knän att stanna på Gotland. Hon hotade att hoppa från en bro, kasta sig framför ett tåg, sätta eld på sig själv etc etc.

Jag lyckades trösta henne med att jag kommer att komma tillbaka, kanske, eller förmodligen, en dag, typ om fyra veckor.

Även katterna var upprörda...

...och hotade med att hoppa.






















Men i morse 07.05 lämnade jag ön.

Väl på båten funderade även jag på att hoppa.



Nu är jag hemma igen, ensam, i storstan. Och som ni ser gör det mig väldigt glad.