
Maki låg och drömde, tassarna vibrerade och ögonen rörde sig fram och tillbaka bakom de halvstängda ögonlocken.

Så jag ringde räkmacken. Hon fick mig att gå ut och springa. Det har inte blivit nåt springande sen värmeböljan i juli. Och det var ju ett tag sen. And I did it. I ran!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar