Som hund och katt

I kväll har Räkmackan och Taylor varit här. Vi åt sushi, pratade skit och kollade på film.






















Maki var rätt spänd och hade hela tiden koll på var hunden var, såklart. Men han var också väldigt nyfiken och ville så gärna hälsa.

Han försökte och försökte...

- Hey, var ska du? ...men Taylor är en sån där knäpp hund som ignorerar katter. Alltså totalt. Maki kunde ha varit en stol.

Taylor ville bara leka med Makis grejer.
























- Vad gör hundfan på min plats?





















Anledningen att T sitter i fönstret var att hon trodde att en leksak låg där, eller i taket. Vi tog bort den så hon inte skulle ha sönder den. Men hon stod kvar i timmar. Hon är inte den skarpaste kniven i lådan.






















- Yo dog, mina leksaker ligger inte i taket.






















Maki gör ett nytt försök till kommunikation. Taylor stirrar ut i luften som om Maki inte finns.

- Alltså, matte, vad är det för dum hund du släppt in här?























- ?????????................






















- Åhhh, ska jag hjälpa dig eller?






















Jag fick förklara för Maki att Taylor inte ser honom. Det är inget personligt. Hon ser inga katter. Förmodligen något barndomstrauma.






















Men trots hundens dumhet älskar matte Anna henne.






















Maki närmar sig Taylor igen.

Men nada reaktion.

Maki känner helt plötsligt en äcklig doft. - Du, hunden, du vet att man ska tvätta sig 20 gånger om dagen va?

- Ha, nu ligger hon på rygg, försvarslös!





















- Fan, jag glömde bort hennes matte.



- Knäppa jävel! Hallååå? Jag är här!

- Tjooooho!

- Nu kommer jag och biter dig i rumpan!

- Jag ger upp.

- Äääntligen är hunden borta. Och lägenheten är bara min, min, mjaaauuuuuuuu!