Snåljåpar gillas inte

Jag ändrade mitt tänkande drastiskt under min shoppingfria tid. Så pass att det är svårt att ta sig ur det. Även om jag behöver en tröja eller nya strumpor har jag svårt för att köpa det.

Jag tycker till exempel att 299 kronor är mycket för en tröja. Och det är det inte. Det är extremt lite, och med det priset har den med all säkerhet inte tillverkats under schyssta villkor. Och det är inte acceptabelt.

Jag har aldrig varit snål mot varken mig själv eller andra, men nu har jag blivit snål mot mig själv. Det är fan inte bra. Pengar ska inte sitta på banken. De ska spenderas. Och skänkas till välgörande ändamål.

Trots att jag inte har fått en hel lön än har jag börjat lägga upp en budget för när jag får det. Det ska bli så kul. Att inte vara pank redan efter en vecka. Att kunna börja betala tillbaka lite skulder. Att kunna ge bort pengar till de som behöver det mer. Att faktiskt gå och köpa strumpor utan hål i om jag behöver det.

Mitt nya mål är ett nytt tänkande, där jag kan spendera pengar på ett vettigt sätt utan att få ångest. Look at me grow.



Jag vill inte spara pengar på den här flickan. Vill du?