Kristina och jag började springa tillsammans när jag var på Gotland. Vi hann väl med 4-5 gånger innan jag åkte till Stockholm. Vi sprang 2-3 kilometer högst. Jag har en allvarlig springfobi som jag försöker komma över och har alltså aldrig sprungit förut, så för mig är det STORT. Plus att min kondis är lika med noll.
Har nu suttit här i Stockholm i några dagar och funderat på att springa själv. Och idag kom jag ut. I did it. Jag sprang själv. På asfalt. Och det gick hur bra som helst. Feel free to admire me!
Jag hoppas att jag lyckas hålla igång de här två veckorna så att jag kan springa med lätthet med Kristina när jag kommer tillbaka till Visby.
Inlägg
Jag vågar inte springa, säkert lika farligt som att cykla!/mli
SvaraRadera