skip to main |
skip to sidebar
Dag två avklarad. Att redigera är lika sjukt kul som jag mindes det. Och nu har jag fått ett eget nyckelkort, med mitt face på!:)Alltså, jag tror jag är en nörd.
Jag har fått ett vik. Som förhoppningsvis kommer leda till fler vik. :)
Jag kan inte förklara hur onormalt det kändes att gå till jobbet imorse. Att sitta i receptionen och vänta på att bli hämtad av en personalredaktör. Och hur kul det var att jobba.
Alla andra på redaktionen klagade på att de var tvungna att jobba när det var så fint väder. Det var som att lyssna på utomjordingar. Hur kan man vilja vara på stranden när man kan jobba?
Trots att jag numera får shoppa gör jag inte det särskilt mycket. Jag har dock handlat och lämnat tillbaka mååånga grejer. Av någon anledning är det svårare att se att någonting är onödigt och för dyrt i affären. Och sanningen är att jag behöver/vill ha saker av högre kvalité än vad jag har råd med.Har istället blivit otroligt peppad på att rensa bort saker jag faktiskt inte behöver eller blir glad av att se. Mycket kommer att åka i flytten i slutet av sommaren. Ska bli såååå skönt. Har kommit på att jag är lite för sparsam ibland. Trots att jag köpt en ny nackkudde eftersom min gamla typ sjönk ihop och dog, har jag fortfarande kvar den sistnämnda. Eh, varför Maria? SLÄNG! Nä, här ska det rensas. Här ska det levas enklare.
Men en sak oroar mig. Det är inte kul. Alltså, det är helt oki i två-tre kilometer som är så långt jag kommit nu, men sen är jag så uttråkad. Kanske för att det enda jag kan tänka på är: jag springer, jag springer, jag springer, jag springer, jag springer, jag springer... Zzzzzzzzzz...Tips anyone?
Idag är det för varmt för mig. Jag är helt orkeslös och vill bara sova. Hur ska jag orka springa? Kanske väntar jag till typ 22 och hoppas på svalare temperaturer då. Ibland önskar jag verkligen att man kunde köpa energi på flaska. Typ som "En natts sömn". Och vi behov kan man köpa något starkare, som "En veckas sömn". Det här inlägget blev verkligen astråkigt. Men jag är trött.
Brudarna kommer för käk ikväll och min lägenhet är inte direkt i toppform. Köket är fullt med disk...
Hallen är full med smutstvätt... 
Och vardagsrummet vill jag inte ens visa. Det är bara att kavla upp ärmarna och dyka ner i skiten. See u when I resurface!
Det här är min allra bästa vän Anna. My partner in travel. Kortet är från en resa till New York. Som ni kanske vet är jag lite arbetslös och pank just nu. Men Anna vill ha en resa att se fram emot så denna underbara människa bjuder mig på en resa till Aruba i januari. Jo, det är sant. Ni kan stänga munnarna nu. Vi ska till Västindien!!! Tjohoooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooo!!!
...Och Anna, svaret är ja, självklart donerar jag min njure till dig!
Paradiset.

Kristina och jag började springa tillsammans när jag var på Gotland. Vi hann väl med 4-5 gånger innan jag åkte till Stockholm. Vi sprang 2-3 kilometer högst. Jag har en allvarlig springfobi som jag försöker komma över och har alltså aldrig sprungit förut, så för mig är det STORT. Plus att min kondis är lika med noll.Har nu suttit här i Stockholm i några dagar och funderat på att springa själv. Och idag kom jag ut. I did it. Jag sprang själv. På asfalt. Och det gick hur bra som helst. Feel free to admire me!Jag hoppas att jag lyckas hålla igång de här två veckorna så att jag kan springa med lätthet med Kristina när jag kommer tillbaka till Visby.