I dag hängde jag med Anna och hennes barn Emrika och Ella.
Kom igen syrran!
Emrikas hole-in-one-hopp!
Jag har aldrig sett en så tålmodig spelare som Ella. Aldrig.
Vackert besök på Djäkneberget.
Emrika är en dålig förlorare, precis som mamma, men mig skrämmer hon inte.:)
Ella blev inte arg alls, men showade ändå.
Mammakärlek.
Syskonkärlek.
Väl i lekparken blev det galet. Se upp för gungan för fan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Idag tyckte jag faktiskt att jag var en ganska bra förlorare...
SvaraRaderaHur som helst så var det en rolig minigolfrunda!
(Senare kommer vi och hälsar på dig och katten...)
Ja det var du!:)
SvaraRaderaKom och hälsa på, Maki kommer i september!
kram
maria